"VÅT/TORR" STÄMNING

Beroende på hur man stämmer dragspelet så får man olika ljudkaraktär. I USA talar man om begreppet wet/dry som direkt översatt blir våt/torr stämning eller vått/torrt ljud. Jag kommer inte på någon bra svensk benämning. Det handlar dock om hur mycket man låter de olika stämmorna skilja sig från varandra i stämning så att svävningar (tremolo) uppkommer när man adderar tonerna från de olika stämmorna. Jag har översatt artiklar av Richard Morse och Alan Polivka som beskriver detta närmare. Jag har även en lämk till min egen sida om registrering.

| "Våt/torr" stämning av Richard Morse | | Om stämning av Alan Polivka| | Hur låter det då - av Hans Palm | | Om registrering av Hans Palm |


"Våt/torr" stämning av Richard Morse

Jag kan nog förklara detta eftersom vi har stämt väldigt många dragspel geonom åren. Vi använder en elektronisk stämapparat som är graderad i "cent". En cent är en hundradel av ett halvtonsteg. Om man på en skala från 1-10 med 1 som unisont ljud eller "torrt" och 10 är kraftigt svävande eller "vått", kan man generellt säga, att med två uppsättningar av stämmor (fritungor) för samma frekvens, så stämmer man tonen C (middle C) så här för olika stämningar:

Värdena ovan gäller inte bara för hur instrumenten är stämda vid tillverkningen för olika stämningar/användare (ett typiskt tvåradigt Hohner har c:a 15 cent i skillnad), utan också vilka önskemål dragspelarna har när de vill att vi ska stämma deras instrument. Det finns självklart många undantag. Ett annat intressant faktum är att torrheten/våtheten hos ljudet också beror på kvaliteten på stämmorna (fritungorna) och hur dessa är monterade i tonstockarna samt hur tonstockarna är monterade i dragspelet. Ju bättre kvalitet på stämmorna, desto mindre driver frekvensen från den frekvens man stämt till. En typisk maskintillverkad stämma av klass 2 tappar omkring 4 cent under normal belastning och kanske 10 cent vid extrem belastning (lufttrycket från bälgen) medan en handgjord stämma tappar mindre än hälften. Stämmor som är tätt monterade eller inte så fast monterade (tjockt vax, mjukt trä i tonstockarna, tjock filt) kan göra att en närliggande stämma med liknande frekvens tenderar att svänga unisont och dra samman stämmorna frekvensmässigt från upp till 10 cent från varandra till samma frekvens, vilket ger ett "waaaaaah/waaaaaaah-ljud" när de dras till varandra och går isär igen i frekvens. Det finns lösningar för att undvika detta utan att behöva stämma om dragspelet. Dragspel med väldigt "torr" stämning, säg 2 på vår skala har stämmor som är c:a 4 cent ifrån varandra. Jag har upptäckt att det är nästan omöjligt att ha stämmor närmare stämda än så utan att de svänger unisont, t.o.m. om de sitter i olika tonstockar!

Rich Morse, THE BUTTON BOX
Website: http://www.buttonbox.com
E-mail: squeeze@buttonbox.com


Om stämning av Alan Polivka (WWW:ad och illustrerad av Hans Palm)

Efter att ha tillbringat flera år av efterforskning, analys och givetvis utförande av stämning av pianodragspel, har jag kommit i kontakt med eller provat flera olika varianter. Det finns nästan lika många olika sätt att stämma dragspel på som det finns dragspelstillverkare och dragspelsstämmare. De flesta varianterna kan dock sorteras till någon av kategorierna som diskuteras nedan.

Observera att denna artikel bara belyser stämning av diskantdelen eftersom det inte finns några varianter på stämning av basdelen på ett typiskt dragspel.

VARNING: Jag rekommenderar inte att man stämmer sitt eget dragspel om man inte är väldigt erfaren. Man kan lätt förstöra en bra uppsättning stämmor och stämskinn om man inte vet vad man håller på med. Dessutom, om du planerar att låta stämma ditt dragspel, hör dig för ordentligt om den som du tänker anlita. Det finns verkligt få riktigt kvalificerade dragspelsstämmare nuförtiden.

Allmänt, ett dragspel kan stämmas till standard A=440Hz eller till någon annan frekvens (ibland använder man sig av 442, 443 eller 444Hz för att få dragspelet av framträda mer än andra dragspel). Man kan dessutom stämma ner en eller flera uppsättningar av stämmor (körer) avsiktligt för att ändra ljudkaraktären hos dragspelet.

För det första beror stämningen på vilken typ av stämkombination man har i dragspelet. Ett fullstort dragspel har typiskt fyra uppsättningar stämmor (fyra körer) i diskanten. Vanligen används endera av två olika stämkombinationer i ett fyrkörigt dragspel. Jag kommer att kalla dessa för STÄMKOMBINATION A respektive STÄMKOMBINATION B enligt följande:

"STÄMKOMBINATION A" har endast en uppsättning av stämmor i låg oktav (motsvarande 16' i en kyrkorgel), kallade "bassoon". Den har dessutom tre uppsättningar av stämmor i mellanoktav (motsvarande 8' i en kyrkorgel). Denna stämkombination representeras ofta av en cirkel med två streck och fyra prickar enligt följande:

"STÄMKOMBINATION B" har också bara en uppsättning av stämmor i låg oktav. Den har däremot endast två uppsättningar av stämmor i mellanoktav och istället har den en uppsättning i hög oktav ("piccolo"). Dessa motsvarar 4' i en kyrkorgel. Denna stämkombination representeras ofta av följande symbol:

Ett typiskt fullstort professionellt dragspel kan kallas "4/5-dragspel" eftersom det har 4 körer (antalet stämstockar är olika för pianospel och knappspel och ibland har olika tillverkare olika varianter dessutom) i diskanten och 5 körer i basen. I sällsynta fall kan man hitta dragspel med 5 körer i diskanten och 6 körer i basen.

I samtliga fall är stämmorna i låg oktav ("Bassoon"), åtminstone en uppsättning i mellanoktav ("Klarinett") samt stämmorna i hög oktav ("Piccolo" - om sådana finns) alla stämda enligt samma standard (exempelvis enligt A=440 Hz, eller A=442 Hz, etc.).

Det som får olika dragspel att låta olika är hur man stämmer de återstående uppsättningarna av stämmor i mellanoktav. Man stämmer dem typiskt en bit från varandra för att få en tremoloeffekt (svävning). Graden av tremolo (egentligen tremolofrekvensen) kallar man graden av "våthet". Om alla uppsättningarna av stämmor i mellanoktav är stämda exakt lika (ingen offset) så säger man att dragspelet har "torr" stämning, ingen tremoloeffekt hörs.

En annan term som används är att kalla ett "vått" dragspel för musettdragspel. Denna term kan dock ibland vara missvisande eftersom många dragspel har ett register som kallas "musett" trots att dragspelt är helt "torrt" stämt. För att undvika missförstånd fortsättningsvis tänker jag därför använda termen "våt" stämning i samband med att ett dragspel har en uppsättning av stämmor avsiktligen snedstämd.

Fundamenta: Stämning mäts ofta i "cent". 1 cent = 1/100 av ett halvtonssteg eller ett frekvensförhållande på 2 upphöjt till 1/1200 = 1.000577789507 . (Hans Palm: frekvensförhållandet mellan två närliggande halvtoner är 12:e-roten av 2 (2 upphöjt till 1/12) eftersom det är 12 halvtoner i en oktav, dvs det krävs 12 halvtonsteg för att dubblera/halvera frekvensen.)

För STÄMKOMBINATION A har jag själv påträffat eller själv stämt enligt ett antal olika varianter. Först några definitioner. Låt oss kalla de tre uppsättningarna )körerna) av stämmor i mellanoktav för:

Notera att termen "Klarinett"-stämma är ganska vanligt förekommande bland dragspelare för att referera till U1. Däremot används omväxlande de bägge termerna "Musett"-stämma och "Violin"-stämma (för U2/U3).

Notera att vissa dragspel har U3 stämd högt medan andra har den stämd lågt. "Fransk Musett"-stämning särskiljer sig främst genom att den är mycket "våtare" än övriga stämningar. "Fransk Musett"-stämning har dessutom typiskt U3 nedstämd lika mycket som U2 är uppstämd. Om man gör en Fourieranalys av resultatet så finner man att detta liknar AM (AmplitudModulering) utan undertryckning av bärvågen. ("musett" med två körer enligt STÄMKOMBINATION B liknar AM med undertryckt bärvåg). För lekmannen (icke-teknikern) innebär detta i bägge fallen att det inte förekommer en "blandning" av tremolon utan snarare ett enda tremolo för varje ton.

En annan variant är vanlig just för pianospel. Denna stämning har U2 aningen höjd och U3 mycket höjd. Anledningen till detta är att spelaren kan välja mellan ett ganska "torrt" ljud (genom att välja endast U1 och U2) eller ett "vått" ljud genom att välja U1-U3 (eller bara U1 och U3). Observera att om man har olika offset mellan U1/U2 och U2/U3 så får man en "blandning" av tremolon.

Slovenska typen av dragspel har typiskt ett ganska "torrt (men valigtvis inte helt "torrt") ljud. De har även "Violin"-stämma lite höjd.. Slovenska stämningar varierar mycket, speciellt vad gäller hur den U3 är stämd. Den stäms högt av vissa och lågt av andra. Frankie Yankovic har exempelvis ett helt "torrt" stämt dragspel. Som kontrast har Joey Miskulin ett "våtare" stämt dragspel. Det som karaktäriserar Slovensk stämning är att de lägre tonerna är "vått" stämda till skillnad från de högre tonerna för att dragspelet ska låta för ostämt.

Den tyska varianten är c:a hälften så "våt" som den "Franska Musett"-stämningen.

För STÄMKOMBINATION B har man en kör mindre att spela med. Man har därför mindre frihetsgrader vid stämningen. Det som varierar är främst hur högt "Violin"-stämman är stämd och i andra hand om den är "våt" över hela området eller "torrare" för de högre tonerna (liknade den Slovenska stämningen).

KONTENTAN av allt detta är att man bör prova olika dragspel med olika stämningar tills man hittar en som man gillar. Sen kan man antingen köpa just det det dragspelet eller låna det och ta med det till din favoritstämmare så att han kan stämma ditt eget dragspel likadant.

VARNING: Engagera endast en välkänd stämmare. Stämning av dragspel är mycket mer komplicerat än vad många tror. En bra uppsättning stämmor kan bli totalförstörd av en oerfaren stämmare.

Ljudegenskaper som man bör studera när man provar olika dragspel:

Kom ihåg att vilket dragspel som helst med minst två körer i mellanoktaven kan låta som ett "Musett"-dragspel bara genom att stämma det så. Om man vill ha ett riktigt "Musett"-ljud så behöver man tre körer i mellanoktaven enligt ovan. Vilken typ av ljud man vill ha får man bestämma sig för efter att ha provspelat de bägge varianterna. En av nackdelarna med ett väldigt "vått" ljud är att det kan låta ostämt för en del, särskilt när man valt "master"-registret och spelar på de högre tonerna.

Alan Polivka
acrdionman@aol.com
P.O. Box 061904
Palm Bay, FL 32906-1904


Och hur låter de olika stämningarna då?

Lyssna på ljudfilerna nedan som är konstgjorda exempel på hur det kan låta. Jag har utgått från en inspelning av registret i mitt Zero-Sette L40 . Jag har använt Cool Edit för att skifta frekvensen i steg om 5 cent (1 cent = 1/100 av ett halvtonsteg). Jag har sedan lagt ihop den ursprungliga (unisona) stämman med de skiftade versionerna i olika kombinationer. Det finns givetvis begränsningar vid användandet av en sådan metod. Cool Edit kan skifta frekvensen på en inspelning utan att påverka längden (eller tempot). Det är lite av ett trolleri och algoritmen som används är faktiskt ett slags fusk. Jämför med att variera hastigheten på en bandspelare. Man kan utnyttja detta för att exempelvis transponera en låt men då ändras ju samtidigt tempot. Med lite smarta fuskalgoritmer i ett dataprogram så kan man behålla tempot. Beroende på vilka parametrar man väljer i algoritmen, så låter resultatet mer eller mindre naturligt för det mänskliga örat. I ett riktigt dragspel är stämmorna kopplade akustiskt och tonhöjden beror dessutom på en mängd andra parametrar som temperaturen, stämmornas kvalitet, lufttrycket i bälgen, klanglådan, tonkammare (cassotto) etc. De konstjorda exemplen ger dock en hyfsad bild av hur de olika varianterna skulle kunna låta i verkligheten.

WAV-filerna är 16 bitar, 16 kHz mono och låter betydligt bättre än AU-filerna som är 8 bitar, 8 kHz mono.

Stämning

N (cent)

0, +N

(79k WAV)

-N, 0, +N

(79k WAV)

0, +N

(20k AU)

-N, 0 +N

(20k AU)

Unison (bara en stämsats)

0

n.wav

-

n.au

-

Fransk/Kanadensisk

5

nh5.wav

l5nh5.wav

nh5.au

l5nh5.au

Cajun

10

nh10.wav

l10nh10.wav

nh10.au

l10nh10.au

Tex-Mex/Polka

15

nh15.wav

l15nh15.wav

nh15.au

l15nh15.au

Italiensk/Fransk

20

nh20.wav

l20nh20.wav

nh20.au

l20nh20.au

Irländsk

25

nh25.wav

l25nh25.wav

nh25.au

l25nh25.au


Tillbaka till Hans Palms Dragspelssida: startsidan

Hans Palm 1997, hans.palm@mailbox.swipnet.se , postadress