DISKANTSYSTEM

Olika system är populära i olika länder och t.o.m. i olika världsdelar! I skandinavien är omkring 90% av dragspelen knappdragspel och omkring 10% är pianodragspel. I USA är det tvärtom. Det finns även andra varianter och alla har sina fördelar och nackdelar. En variant är det uniforma (likformiga) dragspelet (oerhört sällsynt) som verkar kunna kombinera det bästa från knappdragspelet och pianodragspelet. Här följer en jämförelse jag gjort mellan pianodragspel, knappdragspel, det uniforma dragspelet och det nya Kravtsovdragspelet. De förkortas här PD, KD, UD respektive KRD. Jag har tittat på följande parametrar:

| Tangentlayout | | Intuitivitet | | Knappkänsla | | Fingersättning | | Transponering | | Sammanfattning |


TANGENTLAYOUT

Jag har försökt att få de relativa storlekarna mellan de olika layouterna någorlunda riktiga så att man kan jämföra storleken.

PD:

Vanliga svarta och vita pianotangenter. (Jag visar bara nedre delen för att spara plats.)

Femradigt KD:

Detta system kallas även kromatiskt system (kromatik = "färg". På ett kromatiskt instrument kan man spela i alla tonarter), speciellt i USA och storbritannien där begreppet "button accordion" avser exempelvis durspelsliknande instrument som inte är kromatiska. Runda eller rektangulära, lika stora tangenter används. De två översta (inre) raderna är kopior av de två nedersta (yttre) och kallas för hjälprader. Alternativa fingersättningar är möjliga eftersom det finns två knappar med samma ton, utom för tonerna på mittenraden. Det finns olika knappsystem och detta är ett C-system (kallas C-system för att tonen C finns i nedersta raden):

Layouten ovan är från det vanliga svenska C-systemet. B i bilden kallar vi normalt H. I Norge och speciellt i Ryssland är denna layout vanlig:

Detta system kallas för B-system eller det Norska/Ryska systemet (kallas B-system för att tonen B/H finns i nedersta raden). I detta system går diagonalerna nedåt/höger till skillnad mot uppåt/höger för C-systemet. Tonen C återfinns i tredje raden (mittenraden) och har tonerna A till vänster och D# till höger om sig. Tonen C# hittar man i andra raden med tonerna A# till vänster och E till höger. Tonen D ligger i nedersta (yttre) raden med tonerna B till vänster och F till höger etc. Rad 4 och 5 är kopior av rad 1 och 2.

C-systemet och B-systemet har båda sina för- och nackdelar. Det påstås vara enklare att spela ackord och melodisk musik i diskanten med C-systemet. B-systemet påstås ge handen en bättre vinkel som passar för avancerat (snabbt) spel men passar något sämre för ackordsspel. Jag har inga egna erfarenheter av detta men jag har fått brev från en del dragspelare som har gått över från C-systemet till B-systemet efter tips från andra dragspelare.

Treradigt UD:

Runda eller rektangulära likformiga tangenter. Jag har inte försökt få bilden nedan skalenlig men avståndet mellan tangenterna är motsvarande som för pianodragspelet.

Titta på flera bilder och läs en artikel av John H. Reuter som är uppfinnare av systemet

KRD:

Det här systemet är faktiskt ganska nytt och är uppfunnet av ryssen Nikolay Kravtsov. Det har visats upp på musikmässan i Frankfurt 99. Tanken med systemet är att försöka öppna upp knappdragspelsrepertoiren för de som är pianodragspelare. Det är uppbyggt av fyra rader (eller snarare 3 1/2). Tangenterna är hexagonala och som man kan se på bilden nedan är vissa tangenter ihopslagna och dubbelt så stora. Uppfinnaren har provat systemet på sina elever och enligt han själv så har de anpassat sig snabbt. Victoria Accordions i Castelfidardo, Italien, har tillverkat dragspel i detta utförande men eftersom efterfrågan är liten så lär de ännu så länge vara väldigt dyra.


INTUITIVITET


KNAPPKÄNSLA


FINGERSÄTTNING


TRANSPONERING


SAMMANFATTNING


Tillbaka till Hans Palms Dragspelssida: startsidan

Hans Palm 1999, hans.palm@mailbox.swipnet.se , postadress