Allmän  information om MIDI finns på Exploring MIDI. Se även sidan om 'reedless accordions' - stämlösa (helelektroniska) dragspel.


Om MIDI-dragspel av Alan Polivka

(Av Alan Polivka, översatt från engelska av Hans Palm)

MIDI-dragspel är suveräna och dessutom det senaste (även om de har funnits i några år nu) vad gäller kombinationen av ett akustik och elektronik. Man kan mha ett MIDI-dragspel (istället för mha en normal liggande klaviatur) spela via sina favoritsyntar (antingen rackmonterade, fristående moduler eller med klaviatur). Man kan givetvis samtidigt använda den akustiska delen, dvs det genuina dragspelsljudet.

MIDI (Musical Instrument Digital Interface) är en seriell (elektronisk) buss-standard som är framtagen för musiker. Ett MIDI-dragspel är utrustat med en kontakt för varje tangent och knapp. Ett litet kretskort är det enda som behövs inuti dragspelet (förutom kontakterna), vilket innebär att det tillkommer väldigt lite extra vikt till dragspelet. Kretskortet söker av kontakterna och sänder MIDI-meddelanden för "Tangent ned" och "Tangent upp" varje gång det upptäcker att en tangent/knapp har ändrat läge (varje gång en tangent/knapp trycks ner respektive släpps upp). Det finns även andra typer av meddelanden (t.ex. för att välja ljud, "pitch bending", volym etc.).

MIDI-kabeln som förbinder dragspelet med synten är en relativt tunn kabel (jämfört med vissa tidigare system, tex Cordovox som kopplade ihop ett dragspel med en Hammondorgel). Det finns även system med trådlös överföring så att man slipper ha en kabel från dragspelet.

En av de största fördelarna med att använda MIDI-dragspel är att syntteknologin utvecklas väldigt mycket fortare än vad den akustiska dragspelsteknologin gör. Om man nu har ett vanligt (akustiskt) favoritdragspel som man utrustat med MIDI, så behöver man inte byta in det varje gång det kommer en ny, bättre synt. Man behåller dragspelet och byter synt istället. Eftersom företag som Yamaha, Roland och Korg har en enorm marknad för sina syntar (jämfört med marknaden för dragspel), så används enormt mycket pengar till utveckling av avancerad syntteknologi som MIDI-dragspelaren kan dra full nytta av. Man behöver dessutom bara en ljudmodul (utan tangenter) vilken är billigare än en komplett synt.

MIDI-dragspel är även utmärkta som generella MIDI-controllers (i vissa avseenden bättre än en vanlig liggande klaviatur). Jag har själv både en vanlig syntklaviatur och ett MIDI-dragspel, så jag vet vad jag pratar om. Man kan använda sig av separata MIDI-kanaler för grundbasar, ackordbasar, diskant och solostämma, vilket gör dragspelet till en orkester med fem medlemmar (där det akustiska dragspelet räknas som ett instrument).

Jag designade själv ett MIDI-interface för användning med gamla Cordovox-dragspel (för personligt bruk). Det finns dock mer anvancerade interface på marknaden idag (från firmor som Deffner, Navoyski och de flesta dragspelstillverkarna) som även kan känna av trycket i bälgen för att styra volymen, ha kontaktlösa brytare (t.ex. optiska eller magnetiska), etc.


MIDI-interface

Tillägg av Hans Palm:

I Sverige kan man antingen köpa en sats för självmontage av MIDI i sitt dragspel eller också låta rutinerade företag göra detta mot en givetvis högre kostnad. En leverantör av MIDI-system för dragspel är BONO ELECTRONIC AB, Häsängsvägen 31, 691 42 Karlskoga, 0586-310 90. De kan även nås via Bonotron Home Page.

En annan tillverkare av MIDI-interface till dragspel är MASTER.


MIDI-dragspel, olika controllers (kontrollorgan)

Förutom MIDI-utrustade dragspel så finns det dessutom andra typer av controllers utan de stämmor som man alltid har i vanliga dragspel. Den här bilden kommer från Cavagnolo. (En fransk dragspelstillverkare.)


Allmän  information om MIDI finns på Exploring MIDI. Se även sidan om 'reedless accordions' - stämlösa (helelektroniska) dragspel.


Tillbaka till Hans Palms Dragspelssida: startsidan

Hans Palm 2001, hans.palm@mailbox.swipnet.se , postadress